Med en skärmproof simuleras också utskriftsskärmen för det efterföljande trycket. I synnerhet kan en eventuell spegel eller andra störande effekter som orsakas av utskriftsskärmen ses i förväg.
Två olika varianter är möjliga. För det första matas de 1-bitars data som rastrerats och delvis lagts in för produktion av tryckplåtar i RIP tillbaka till provtryck-programvaran, där de återmonteras och sedan provtryckas. Å andra sidan kan vissa proofing-system också simulera tryckskärmar utan att använda tidigare separerade 1-bitars data. I detta fall anges skärmvinkeln, skärmpunkten och skärmbilden i proofingsystemet och systemet simulerar sedan tryckskärmen.
Proofsystem som Kodak Approval-systemet är idealiska för halvtonproofning. Tack vare sin höga upplösning kan de simulera tryckskärmar extremt bra och är vida överlägsna de vanligare bläckstrålesystemen. På grund av de höga kostnaderna för inköp och förbrukningsvaror har de dock aldrig riktigt slagit igenom utanför USA.
Särskilt under de senaste åren har rasterproofs blivit mycket ovanligare i proofingpraxis och används nu oftast bara för proofs inom ett tryckeri. Idag förlitar sig tjänsteleverantörer främst på bläckstråleproofs utan skärmar, eftersom dessa har betydligt större färgrymder och kostnaderna för ett proof är upp till 90% lägre jämfört med system som Kodak Approval. De högre moderna tryckskärmarna och andra screeningmetoder som hybridskärmar och frekvensmodulerade skärmar har också märkbart minskat risken för moiré-effekter jämfört med de tryckförhållanden som rådde för 10 år sedan. Idag ligger fokus mer på färgnoggrannheten i korrektur och reproduktionen av specialfärger än på simulering av halvtoner.