Särskilt i större företag kan layouten i RGB är snarare regel än undantag. Fördelarna är uppenbara:
- Upplägget äger rum i en stor, nästan medieneutral lokal. Färgrymd i stället för
- Alla Photoshop-filter är tillgängliga utan begränsningar
- Processen för konvertering av färgutrymme till CMYK flyttas så sent som möjligt i produktionsprocessen.
I praktiken finns det dock framför allt två möjliga problem.
Problem 1: CMYK-konvertering i det sista steget.
Katalogen är utformad i InDesign, alla data är perfekta, som det sista steget före tryckning och Bevis Nästa steg är att exportera bilden till en utskrivbar PDF-fil i CMYK. Normalt görs detta via en förinställning i InDesign, där de exakta specifikationerna för färgomvandlingen definiseras. I praktiken kan denna färgområdesöverföring dock knappast övervakas. Problemet är att även om man i den exporterade PDF-filen ändrar färgvärdena till exempel till Acrobat, Acrobat visar inte riktigt vilka färger den innehåller. Även om RGB-bilder fortfarande felaktigt inkluderas visar Acrobat pliktskyldigt CMYK-värden. Vid utskrift kan dock andra CMYK-värden uppstå när uppgifterna bearbetas på nytt. Nyligen såg det ut så här:
- Kunden skickar CMYK-data för korrekturläsning.
- Första dataleverans: De flesta bilderna är fortfarande i RGB. Kunden märkte inte detta när han granskade dem i Acrobat.
- Andra dataleverans: Data i CMYK, utskrivbara och provningsbara, därför görs ett prov. Data konverterades dock med hjälp av en felaktig profil, så alla bilder hade en gul färg. Den felaktiga konverteringen av färgutrymmet märktes först i provningen.
- Leverans av data korrekt. Uppgifterna i beviset är också korrekta.
Ett annat problem: ytterligare bearbetning i tryckeriet
- Ett tryckeri tar emot kort från Corel Draw som lagts ut i RGB och konverterats till CMYK vid export.
- Originalbilder från fotografen i ECI-RGB-V2
- Corel av designern som tar över bilderna från fotografen som är inställd på att sRGB
- Exporten görs till en CMYK-PDF. Formgivaren vet inte om hans Corel-vektorområden i RGB-svart har behandlats på ett annat sätt än de RGB-bilder som fotografen har integrerat och som maskerar ut svärtan med hjälp av en lagermask på dessa vektorområden.
- Feedback från tryckeriet efter mottagande av data: Den svarta färgen har för mycket Applicering av bläck. Kunden och designern är helt osäkra. Eftersom ingen egentligen vet hur Corel hanterar RGB-data - eventuellt profilerade eller oprofilerade - vid export till CMYK.
Det är sant: Med ett CMYK-arbetsflöde skulle sådana problem aldrig ha uppstått. CMYK är den minsta gemensamma nämnaren mellan byrå, fotograf och tryckeri. Jag föredrar dock RGB-arbetsflödet i framtiden. Om det tillämpas och ställs in på rätt sätt ger det möjlighet till mycket bättre utskriftsresultat, eftersom konverteringen till CMYK kan ske så sent som möjligt. Men det innebär också att kunskap om färghantering måste finnas tillgänglig i processstegen "så sent som möjligt". Och det är just här som många tryckerier helt enkelt måste passera. För de flesta - även större tryckerier - går nämligen tillväga enligt principen:
"Det var en kille som gjorde det här CTP installerad. Efter tre dagar var den borta och den har fungerat sedan dess. Vi lägger in data på framsidan och diskarna kommer ut på baksidan. Vad finns i mitten? Jag vet inte. Varför?"
Detta är vad som nyligen hände med en kund. När det gäller tryckning av en broschyr med fotografier som bleknar i djupsvart var återkopplingen från tryckeriet att bilderna skulle läggas ut på ett sådant sätt att det svarta består av 40/0/0/0/100.
Det är sant: Att en djupt svart kan ha en CYAN-blandning lärdes ut i yrkesskolan för 30 år sedan. Och 40/0/0/0/100 är också svart. Men att be en fotograf att anpassa sina RGB-bilder till detta svartvärde är inte särskilt effektivt. Men det var precis vad som hände med en kund. Slutsats: RGB är bra, men det har ännu inte nått alla skrivare. De tryckerier som kan tänka utanför boxen har dock säkert redan tagit itu med ämnet.
Fler artiklar i ämnet:
RGB-färgrymder förklarade
RGB-färgrymderna är Färgsysteme, die verschiedene Farbtöne mit den drei Grundfarben Rot, Grün und Blau darstellen. RGB-Farbräume werden in der digitalen Bildbearbeitung, Fotografie und Computertechnik verwendet, um Farben präzise zu definieren. Die wichtigsten RGB-Farbräume und ihre Besonderheiten sind: sRGB sRGB ist der am weitesten verbreitete RGB-Farbraum und wird von den meisten Monitoren, Druckern und digitalen Kameras verwendet. Er wurde von HP und Microsoft in den 1990er Jahren entwickelt, um einen Standard für die Farbdarstellung im Internet und auf verschiedenen Geräten zu schaffen. Eigenschaften von sRGB: Adobe RGB Adobe RGB wurde 1998Läs mer på
Fogra Colour Management Symposium 2024 startar i München
Från och med onsdagen den 21.2.2024 kommer tvådagarsevenemanget att äga rum igen. Färghantering-Symposium för Fogra i München. Å ena sidan kommer experter på färghantering från produktionsindustrin och små och medelstora företag att rapportera om sin status för implementering och förverkligande av färghantering, såsom Proctor & Gamble, L'Oréal och Kärcher i år, men också aktuell utveckling inom områden som ECG, Softproof och papperskopiering presenteras och diskuteras. Ämnet Dekorationsprovning har fått ett eget fokus och visar hur sofistikerade dekorativa ytor kan fångas, visas korrekt i softproof och sedan tryckas korrekt. För oss som Fogra-medlemLäs mer på
"Digitalt först" betyder ofta "Färgproblem i andra hand!"
På senare tid har vi fått allt fler konsultförfrågningar om färghantering där "digital first"-design börjar nå sina gränser: Nämligen när det första mässutställandet, den första årsredovisningen eller den första katalogen i klassiskt onlinetryck kommer efter några månader eller år. Och det är just i detta ögonblick som alla inblandade inser att de inte ens vet hur deras "digital first"-färgstrategi ska se ut i tryck. Men låt oss se på problemet från början: digital first = första prioritet för digitala onlinemedier. Men vad händer om trycket kommer? Även för stora globala företag till småLäs mer på
Medieöverskridande företagsdesign med freieFarbe och Gamutmap: Gratis webbseminarium med Peter Jäger (pro2media.ch)
Vid sitt senaste virtuella möte bjöd InDesign User Group Stuttgart IDUG in Peter Jäger från pro2media i Schweiz, som är medlem i freieFarbe, att hålla ett föredrag om modern design, tvärmedialtden Design för företag med öppna standarder baserade på verktyg som FreieFarbe e.V. CIELAB HLC Colour Atlas XL eller den webblösning som härstammar från den gamutmap.de rapporterar om Proof GmbH. Webbinariet, inklusive den efterföljande frågestunden, finns tillgängligt kostnadsfritt här. Peter Jäger har publicerat en version utan frågor och svar på sin com2publish.ch-kanal. https://youtu.be/3OnCapNwhVc
Kära herr Betz,
Jag läste med stort intresse din artikel "Layout i RGB, Print i CMYK. Problem?" och raden: "Särskilt i större företag är layout i RGB snarare regel än undantag idag. Läs.
Tyvärr var det en sak som jag inte förstod i din artikel: Gör du layout i InDesign och skapar tekniska toner, färgade typsnitt etc. i RGB, eller avser rubriken "endast" RGB-bilder? Om det förstnämnda är fallet skulle jag vilja veta mer om det. Särskilt när det gäller känsliga punkter som ren svart, ren grått (dvs. endast svart) eller rena färger som C100% eller M+Y100%, och hur det exakta förfarandet ser ut.
Med vänliga hälsningar
M. Schiering
Hej, herr Schiering,
Du har naturligtvis helt rätt: jag kallar faktiskt allting för "layout", men jag menar naturligtvis främst bilder och grafik, i layouter även speciella färger, men inte element som, som ett svart typsnitt, faktiskt skapas "i sig" i 0/0/0/0/100 från tryckningssynpunkt.
RGB hänvisar därför vanligtvis till enheter som genererar RGB-data och som jag därför kan integrera direkt i layouten utan konvertering, t.ex. skanningar och foton. Att skapa ett 100% magenta område i RGB är naturligtvis inte ändamålsenligt om det är uppenbart att dokumentet senare huvudsakligen kommer att användas vid utskrift, det har du rätt i.
Ett annat ämne är specialfärger som PANTONE- eller LAB-toner. Tidigare lagrades dessa i CMYK i själva Adobe-produkterna, i dag i LAB, så även här finns det en öppning till ett större färgutrymme.
Här stötte jag faktiskt på Adobes begränsning häromdagen: I alla Adobes produkter kan man bara ge ut högst 27 spotfärger. I Illustrator kan man enligt min mening inte använda mer än så många spotfärger i ett dokument, i InDesign kan man använda hundratals PANTONE-färger i ett dokument, men en exporterad PDF-fil har alltid bara CMYK + 27 färger, alla andra PANTONE-färger konverteras till CMYK.
Om du undersöker detta ämne på webben kommer du att hitta många inlägg i ämnet, oftast i stil med: "Den som använder mer än två spotfärger har ändå ingen aning om tryckning" etc., men också en hel del feedback i stil med: "Vi överlämnar i allt högre grad behandlingen av spotfärger i företaget till den sista enheten i kedjan, dvs. RIP:n eller storformatsskrivaren etc., så vi måste ibland hantera en hel del spotfärger i layouter och PDF-filer för att behålla dem som spotfärger så länge som möjligt ...".
På så sätt skulle du absolut inte skapa en 100% Black i RGB, men även med en gråzon kan det vara vettigt att skapa en PANTONE Cool Gray och sedan konvertera den till CMYK eller något annat först när utmatningsenheten är klar. I offsettryck skulle detta till exempel skrivas ut till 50% Black, men i LFP-RIP-system skulle man kunna konvertera det till 10% Light Cyan och 100% Light Grey. Även här fungerar detta förstås bara om ytan inte definierades som CMYK från början.
Med vänliga hälsningar, Matthias Betz